Sunken? That's meeee

Idag förtjänar jag att bli kallad för Sunken. Sunkarnas sunk. Sunkigast i stan.
Duschade klockan 5 och törs jag erkänna att jag borstade tänderna först klockan 6?
Usch. Sunkigt va?
Men då får jag väll vara en sunk då. För jag har haft det helt underbart. Sunkunderbart.
Gått i min egna lilla värld och lullat för mig själv.

Jag är helt hooked. Heeeeeelt hooked. På min symaskin alltså. Trevligt att man får sätta sprätt på fantasin. Det är väldigt nyttigt tror jag. Vågar nog t.o.m jämföra det med terapi.
Har sytt en massa söta underkläder. Har faktiskt på mig de nu. Sköna, söta, underbara och min alldeles egna skapelser. Lite rolig känsla faktiskt.
Min farmor var en gång i tiden en flitig sömmerska. Vad kan man dra för slutsats av detta? Jo, det ligger i generna såklart. Så måste de ju va. Farmor sömmerska=Nathalie sömmerska. Japp. Så e de.

Har iaf gjort 1 vettig sak idag, tvättat. Wihoo. Kul va?
Och efter att ha tvättat idag, har jag kommit fram till 2 saker:
1: Kanske en av de sista gångerna jag tvättar mina arbetskläder.
2: Under ca en månads tid har jag bara använt leggings, tjocka tröjor och bylsiga t-shirts. Hm? Nog för att det är bekvämt. Men får nog akta mig för att bli en såndär "bekväm morsa" som inte har tid med sig själv och ser ut som, just de, en sunk. Men ahhh, de e ju najs med leggings och stora tröjor. Ne förresten, jag e inte redo för att släppa taget om min "bekväm-morsa-stil".

J har haft jour idag och varit iväg, så han har gett mig tydliga direktiv på hur jag ska tvätta.
"Inte för mycket sköljmedel nu!!"    "De blir så flottigt då".
Hm...Vem vill INTE ha sköljmedel i sin tvätt!? Det ska ju lukta nytvättat. Ialla fall om ni frågar mig.
Men tjuvade ner lite iaf. På min tvätt alltså.  Annars hade jag fått på moppo. Tvättgestapo....

Lagade en förträfflig middag. Friterade potatis-skivor med kycklingfile och en sallad på tomat, rödlök, oliver och fetaost. Till detta en liten "fräsch" sås på creme fraiche med vitlök.
Detta var så gott. En rätt precis i min smak.
Vilken tur de e att min kille har mig. Vad skulle han gjort annars? Kommit hem trött och eländig efter jobb och inte ha nåt att äta? Neeee. Då hade han nog dött.
Sicken tur att han har mig.







Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0