Ibland hatar jag människor

Va nyss ute och promenerade ute i detta fantastiska vädret. En paus från detta eviga pluggandet kändes som en bra ide, med tanke på att jag mitt i skrivandet, upptäckte att jag blandat ihop allt. Stackars min lilla hjärna.

Ialla fall, efter min lilla men behövliga promenad gick jag in på 99:an(en ica-affär), som för övrigt har världens gulligaste ägare. Alltid glada och vänliga. Vi brukar utbyta några ord och önska varann en trevlig dag och sådär.
Idag kom en tant och ville köpa kaffe till billigt pris. Kassörskan menade på att, med tanke på att du redan handlat, så gäller inte det priset längre, för rabatten dras med automatik av i samband med att man handlat över 200kr. Således går det inte att få köpa kaffet till det billiga priset i efterhand.
Enkelt och precist. Så är det med det lixom.

Tanten vägrade gå med på detta och blev förbannad.

"Jamen, de e ju bara att trycka på minusknappen ni har där"
"Nej , det funkar inte så"
"Jo"
"Nej, hade jag kunnat göra det, hade jag självfallet gjort det"

Och så fortsatte deras diskussion. Och där står jag och packar mina varor och tänker tyst i min ensamhet ut lite dumma svar på tantens kommentarer.
Till slut bubblar det över och jag säger "Du, det går inte, jag jobbar också i en ica-butik och vi har exakt samma system"
Tanten vänder sig förvånat om och spänner ögonen i mig.
"Jaha, men du jobbar väll inte här?"
"Nej, men i princip alla moderna kassasystem är utformade så"
"Nuförtiden får man ingen service"

Sen himlade jag lite med ögonen och vände på klacken.
Kärring! Behöver jag nämna att det handlade om typ 10 spänn?
Hoppas lilla söta kassörskan blev av med henne.

Ibland hatar jag människor. Och jag kan konstatera att jag INTE saknar mitt jobb. Skönt att slippa hanskas med gaggande stolpskott hela dagarna. Nu ska jag äta mina inhandlade jordgubbar och njuta lite av den sista solen.






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0