nathaliemansson

Vet ni vad som verkligen tröttar ut mig? Asså, Verkligen.
Kissie. Ja, nu behöver jag kanske inte säga mer, alla vet ju vem den filuren är. Eller?
Men mest av allt blir jag uttröttad av att jag på något sätt skapat ett slags beroende. Ett beroende, som säger att jag måste gå in på hennes blogg. Bara för att. När man sitter och slökollar lite på internet ni vet? Då måste jag gå in på hennes blogg. Varje gång jag gör det, tar det emot. Hon står för ALLT jag inte är. Och varje gång efter jag kollat på hennes blogg(Man kollar ju mest på bilderna), så stör jag mig. På att hon har ätstörningar, på att hon opererar sig till en bratz-docka, att hon photoshopar sina bilder till overkliga, att hon bara kan strö sina pengar omkring sig, och gå ut och dricka champagne på stureplan titt som tätt.
Det slog mig idag, att om enda anledningen till att jag går in och kollar på hennes blogg, är för att störa mig på någon/något för ett litet tag, så är det ju helt....befängt. Sen slog det mig att vi människor kanske måste ha något att störa oss på och skratta åt, och få säga "tur de inte e jag, JAG skulle aaaaaaldrig göra så".  Kanske därför hennes antal besökare skjuter i höjden? Sen har vi ju de stackars 12-åringarna som avgudar henne och apar efter henne som små schimpanser. Men de vet inte bättre, tyvärr. Förhoppningsvis kommer de göra de, som alla andra gör efter lite mognad, år och distans, möjligtvis ånger.
Men åter till saken, jag skäms. Inte för hennes skull, utan för min egen. Typiskt svenskt. Eller hur?
Nej, nu ska jag göra slut med mitt kissie-beroende en gång för alla. Jag får väll hitta något annat att störa mig på. För summan av kardemumman: Kissie har vunnit för längesen. Hon sitter där och knappar på sin data, piller navelludd med sina nygjorda naglar, och photoshopar sina bilder så att de resulterar i att hon ser ut som en alien på crack. Sorry, men så e de. Dessutom så tjänar hon pengar på de. Och jag stödjer detta? Var är människan i henne? Vet jag något om henne? Har hon några känslor överhuvudtaget? Vad vet jag egentligen om henne förutom allt ytligt som hon propagerar för? Inget! Önskar att fler bloggar kunde ha lite mer hjärta i sig än de har. Allt är så materialistiskt nuförtiden. Eller hur?
Var är människorna i allt detta? De riktiga människorna.

Nej.....Good Bye Kissie. Det är slut mellan oss.

Det var vad jag pysslade med hela dagen igår.

Hej!
Internet har legat nere, därav min frånvaro. Jävla telenor.

Blev lite klydd när jag skulle lämna in hemtentan, men det löste sig! Ni hade inte velat träffa mig i går, kan jag ju lugnt meddela...
Men nu är allt inlämnat och klart, bara att vänta på beskedet om huruvida det är godkänt eller inte...Gahh!
Men fan va skönt det känns när allt är färdig. Började igår morse med det sista, och satt med det hela dagen, klockan 23:00 skickades det in. Ja, jag sov gott inatt iaf. 2 veckor av isolation och hårt arbete. Najs. Nu var den delkursen slut! Lärande och undervisning. Bra kurs faktiskt, men intenseiv! Nu väntar social-pedagogik.


Det är lite småsynd om mig faktiskt. Har skurit mig i handen. MITT i handen. Bra jobbat va?
Skulle pela ut kärnan ur en avocado, och vips, så slant kniven in i handflatan. Det första jag gjorde var att kolla andra sidan av handen. Ja, alltså ifall den gått igenom. Maj gad. Men lugn, det hade den inte.
Förstår ni vad studie-stressen gör med mig?
Nu kan jag bara schamponera håret med en hand, vet ni hur svårt de e? Och dra på sig brallor med 1 1/2 hand, inte det lättaste. Så fort jag sträcker ut handen, spänner det som satan, poor me.

Nu ska jag spatsera in i duschen och göra mig klar för en liten tripp till bibblan. Som jag nämnde innan, börjar jag på en ny delkurs idag, och då behövs det ju litta böckoooor och litta böcker ska ju lämnas tillbaka.
Rätt mysigt att sväva omkring i biblioteket. Har ni varit där? Det är stooooort. Jag känner mig som en liten pissmyra när jag går där.

Adjö

Va ska dä hända fö skit i darrå?
Hm..
Just nu tvättar vi, sen väntar en dusch. Och sen då?
Jo just de...plugga...blääääääää.
Det jobbiga med att vara student, är att man konstant känner sig jagad, av studier!
Och jag som inte har så bra självdicipin, blir jagad till max. Ni vet, "äh, kan jag göra imorron, det blir bra".
Jo tjena. I vardagslivet funkar det till viss gräns, men inte i studentlivet. Det är en sak som är säkert. Diciplinen är under behandling.

En hemtenta är till 99% färdig iaf, skönt! Känner mig nöjd.
Portfoliouppgiften är klar till 90%
Problemformuleringsuppgiften är klar till 90%
Den andra hemtentan är.....inte ens påbörjad, status=0%

Suck.
Kan ju trösta mig med att solen inte skiner idag. Kanske guds sätt att säga till mig, att jag ännu en gång ska låsa in mig och plugga tills öronen blöder? Känns så.
Bita i det sura äpplet? Jo visst.
Funderar på att sticka in en sväng till stan så man kan få känna liiiiite på friheten?
Kanske trösta mig med en ny klocka eller varför inte en ny vårjacka? DÅ måste det bli roligare att plugga?

Fortsättning följer...

Va nyss ute och promenerade ute i detta fantastiska vädret. En paus från detta eviga pluggandet kändes som en bra ide, med tanke på att jag mitt i skrivandet, upptäckte att jag blandat ihop allt. Stackars min lilla hjärna.

Ialla fall, efter min lilla men behövliga promenad gick jag in på 99:an(en ica-affär), som för övrigt har världens gulligaste ägare. Alltid glada och vänliga. Vi brukar utbyta några ord och önska varann en trevlig dag och sådär.
Idag kom en tant och ville köpa kaffe till billigt pris. Kassörskan menade på att, med tanke på att du redan handlat, så gäller inte det priset längre, för rabatten dras med automatik av i samband med att man handlat över 200kr. Således går det inte att få köpa kaffet till det billiga priset i efterhand.
Enkelt och precist. Så är det med det lixom.

Tanten vägrade gå med på detta och blev förbannad.


Och så fortsatte deras diskussion. Och där står jag och packar mina varor och tänker tyst i min ensamhet ut lite dumma svar på tantens kommentarer.
Till slut bubblar det över och jag säger "Du, det går inte, jag jobbar också i en ica-butik och vi har exakt samma system"
Tanten vänder sig förvånat om och spänner ögonen i mig.

Sen himlade jag lite med ögonen och vände på klacken.
Kärring! Behöver jag nämna att det handlade om typ 10 spänn?
Hoppas lilla söta kassörskan blev av med henne.

Ibland hatar jag människor. Och jag kan konstatera att jag INTE saknar mitt jobb. Skönt att slippa hanskas med gaggande stolpskott hela dagarna. Nu ska jag äta mina inhandlade jordgubbar och njuta lite av den sista solen.

Det har varit ett långt uppehåll från bloggen. Tråkigt men sant.
Det har hänt en del i mitt liv som fått mig att tappa fokus på bloggen, om jag ska uttrycka det enkelt. Saker som jag inte velat dela med mig direkt och inte tänker gå in djupare på. Vilket i sin tur gjort det svårt att blogga.
Vissa saker i livet bara händer, utan att man kan styra över det. Men life goes on som det så fint heter.

Nu ska jag börja blogga igen och hoppas ni är intresserade av att följa mitt oerhört intressanta liv :)

I måndags gjorde jag fransförlängning by the way. Blev helt okej, men är nojig över att de bara ska trilla av, så jag är vääääldigt försiktig, nu i början iaf. Jag gillade inte hon som gjorde det på mig, tänker nog inte gå dit igen, om jag nu eventuellt ska "fylla på".
Det som är väldigt skönt, är att jag nu inte behöver använda mascara. Najs!
Jag betalade 750:- och enligt hon som gjorde det, ska det hålla ungefär 3 veckor. Inga oljebaserade produkter runt ögonen, inga feta krämer, och inget gnuggande i ögonen.


Jag är numera brunett, tröttnade på att jämt och ständigt färga utväxten. Är ju ganska mörk i mig själv och har man då blont hår syns det på ett mindre smickrande sätt. Trivs väldigt bra i mitt bruna hår, just för tillfället går det lite mot det röda hållet. Kul med förändring. Mamma däremot, blir galen på mig och tror att mitt hår ska trilla av, efter alla dessa förändringar och färgningar. Jaja.


Nu ska jag återgå till mina studier. Hemtenta och massa annat trams som ska bli färdigt.
På återseende!