Skärpning, Nathalie!
Jag är irriterad på mig själv.
Jag har 167367 saker att göra i skolan men vet ni vad som händer? INGET. Nada.
Känner att denna hemtenta är min grej, att det kommer gå galant. Jag har nog blivit lite kaxig.
Men om det nu ska gå galant, behöver jag köra igång...typ...NU.
Men nädå. Jag har hittat på massa andra livsnödvändiga saker att uträtta just NU. Jag har tömt diskmaskinen, fönat håret i typ en kvart(det ska ju ligga perfa), glott på internet, sorterat lite kläder, handlat bröd(som jag knappt äter, men de va ju slut), plockat undan ytterligare disk, skickat sms till mamma, fastnat i top model(som jag sett hundra gånger), och ägnat x antal minuter till att smörja in mig med brun-utan-sol(som jag knappt använder annars). Ja och nu sitter jag ju här och skriver.
Suck.
Men nu är där inga ursäkter.
Plugga, it is.
Måste infinna mig i det här skriv-stimmet och hitta inspirationen. Väntar...
Varför kommer det inget? När detta jag ska skriva om på hemtentan är min grej? Att argumentera, analysera och diskutera. Lätt som en plätt och fantastiskt roligt. Dessutom är det ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat.
By the way, vet att jag tjatar om min mage, men mycket visar på att det är en magkatarr som ligger och lurar. Jaha...Kul ju. KUL. Inget kaffe(men de dricker jag ändå) och ingen fet mat och massa proviva. Sjuksköterskan rekommenderade en sorts piller, som jag snabbt som helskotta sprang ner och köpte på apoteket. Har tagit min andra kur nu och känns redan bättre. Hoppas att det fortlöper.
Nej, nu jävlar.
Nu jävlar.
Ska....slita....mig....här...ifrån.....
Jag har 167367 saker att göra i skolan men vet ni vad som händer? INGET. Nada.
Känner att denna hemtenta är min grej, att det kommer gå galant. Jag har nog blivit lite kaxig.
Men om det nu ska gå galant, behöver jag köra igång...typ...NU.
Men nädå. Jag har hittat på massa andra livsnödvändiga saker att uträtta just NU. Jag har tömt diskmaskinen, fönat håret i typ en kvart(det ska ju ligga perfa), glott på internet, sorterat lite kläder, handlat bröd(som jag knappt äter, men de va ju slut), plockat undan ytterligare disk, skickat sms till mamma, fastnat i top model(som jag sett hundra gånger), och ägnat x antal minuter till att smörja in mig med brun-utan-sol(som jag knappt använder annars). Ja och nu sitter jag ju här och skriver.
Suck.
Men nu är där inga ursäkter.
Plugga, it is.
Måste infinna mig i det här skriv-stimmet och hitta inspirationen. Väntar...
Varför kommer det inget? När detta jag ska skriva om på hemtentan är min grej? Att argumentera, analysera och diskutera. Lätt som en plätt och fantastiskt roligt. Dessutom är det ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat.
By the way, vet att jag tjatar om min mage, men mycket visar på att det är en magkatarr som ligger och lurar. Jaha...Kul ju. KUL. Inget kaffe(men de dricker jag ändå) och ingen fet mat och massa proviva. Sjuksköterskan rekommenderade en sorts piller, som jag snabbt som helskotta sprang ner och köpte på apoteket. Har tagit min andra kur nu och känns redan bättre. Hoppas att det fortlöper.
Nej, nu jävlar.
Nu jävlar.
Ska....slita....mig....här...ifrån.....
Vackra människa
Detta kommer till att bli ett ganska mörkt inlägg. Så ni som inte känner för de, kan bläddra vidare på internet.
En i min(vår) närhet har tagit sitt liv. Det är ingen vi känner eller har något starkare band med, men en människa av kött, blod, hjärta och känslor. En människa.
Vet ni vad vi glömmer bort i vårt stressade, materialistiska och ytliga samhälle? JO, att alla är människor. Bara människor. Med känslor, hjärta och ....ensamhet. Alla människor känner sig ensamma någon gång. När man mår så dåligt, att man är beredd att ta sitt eget liv, tror jag att allt bottnar just i , ensamhet. Att man är så fruktansvärt ensam med sina känslor. Att man sitter där nere i det svarta hålet alldeles ensam och ropar, men ingen kommer.
Alla är vi fantastiska på våra egna unika vis. Alla människor är vackra.
Jag har predikat om att vi människor måste prata mer med varann. Och då menar jag inte om vädret eller om huruvida bilen går bra. Utan prata. Men då blir folk rädda och ryggar tillbaka. Folk är rädda.
Vi är så rädda för att visa oss sårbara och mänskliga att vi till slut blir ensamma. När egentligen alla mer eller mindre går och bär på instängda känslor som man ignorerar.
Vi människor är sköra. Sköra och vackra. Vi har känslor, som är något av det finaste man kan ha.
Varför tror ni att antalet självmord är ofantligt stora?
Jo, för att vi ignorerar våra känslor och grubblar i vår ensamhet och uppför oss så som "man ska" inför andra. Plus att vi inte vågar visa oss sköra och ärliga för varandra.
Så fort någon börjar prata om något känsligt, drar man sig tillbaka och blir rädd, eller himlar med ögonen.
Mitt syfte är verkligen inte att lägga skuld på någon eller något. Personen ifråga mådde nog fruktansvärt dåligt och hittade ingen annan utväg än att försvinna. Orkade inte mer helt enkelt.
Men om vi bara kunde visa oss som människor för varandra och lyssna med hjärtat och framförallt, våga vara människa.
En människa är ingen robot, ingen känslokall, utan faktiskt en fantastisk varelse med både känslor och hjärta.
"Vi dör i våra ensamheter" -Leo Buscaglia.
Jag vill inte dö i min ensamhet. Jag vill kunna uttrycka mig fullt ut och berätta när jag mår dåligt, eller bra för den delen. Folk kallar mig ibland flummig, dramatisk eller känslosam. Men hey, sån är jag. Pappa tycker jag är en riktig djuping, mamma tycker jag har en konstnärssjäl, vad nu det betyder. Tilläggas skall, att de naturligtvis uppskattar denna egenskap hos mig. Det jag vill komma till, är att jag kommer med all sonnolikhet att fortsätta med att uttrycka mina känslor, på ett ärligt och fint sätt. Sen hur folk tar de, det är upp till dem. Men jag är född som en människa, varför skall jag inte vara en människa? En människa. Ingen robot. Eller någon som andra färväntar sig att jag ska vara. Att man håller vissa saker för sig själv, är jag helt införstådd med, men ett lysande exempel är när man frågar varann av ren artighet "hur e läget?", men man svarar det som blir enklast för att sedan fråga tillbaka på samma sätt. Men ingen vikt läggs vid hur man egentligen mår. Utan denna enkla fras hör bara vardagen till, så som man ska uppföra sig helt enkelt. Man ska bry sig, men absolut inte för mycket.
Att lyssna på varandra med hjärtat, är en slags kärleksförklaring. Sen när, fick vi så bråttom i våra hektiska liv, att vi inte har tid med att lyssna eller prata med varann?
Kan det vara så att livet blev för stort för denne personen? Att livet kvävde? Att ensamheten åt upp allt? Att alla mörka känslor vägde för mycket?
Detta gör ont i hela min kropp och själ. Det värker i mitt hjärta. Och kan inte låta bli att fälla en och annan tår.
Man har tusen frågetecken som bottnar i ett varför? Frågor som man förmodligen aldrig kommer få svar på.
Alla mina tankar och känslor går till dig. Vem du nu än var, så var du en fantastisk fin och alldeles underbar människa.
Du är aldrig ensam, alltid älskad.
En i min(vår) närhet har tagit sitt liv. Det är ingen vi känner eller har något starkare band med, men en människa av kött, blod, hjärta och känslor. En människa.
Vet ni vad vi glömmer bort i vårt stressade, materialistiska och ytliga samhälle? JO, att alla är människor. Bara människor. Med känslor, hjärta och ....ensamhet. Alla människor känner sig ensamma någon gång. När man mår så dåligt, att man är beredd att ta sitt eget liv, tror jag att allt bottnar just i , ensamhet. Att man är så fruktansvärt ensam med sina känslor. Att man sitter där nere i det svarta hålet alldeles ensam och ropar, men ingen kommer.
Alla är vi fantastiska på våra egna unika vis. Alla människor är vackra.
Jag har predikat om att vi människor måste prata mer med varann. Och då menar jag inte om vädret eller om huruvida bilen går bra. Utan prata. Men då blir folk rädda och ryggar tillbaka. Folk är rädda.
Vi är så rädda för att visa oss sårbara och mänskliga att vi till slut blir ensamma. När egentligen alla mer eller mindre går och bär på instängda känslor som man ignorerar.
Vi människor är sköra. Sköra och vackra. Vi har känslor, som är något av det finaste man kan ha.
Varför tror ni att antalet självmord är ofantligt stora?
Jo, för att vi ignorerar våra känslor och grubblar i vår ensamhet och uppför oss så som "man ska" inför andra. Plus att vi inte vågar visa oss sköra och ärliga för varandra.
Så fort någon börjar prata om något känsligt, drar man sig tillbaka och blir rädd, eller himlar med ögonen.
Mitt syfte är verkligen inte att lägga skuld på någon eller något. Personen ifråga mådde nog fruktansvärt dåligt och hittade ingen annan utväg än att försvinna. Orkade inte mer helt enkelt.
Men om vi bara kunde visa oss som människor för varandra och lyssna med hjärtat och framförallt, våga vara människa.
En människa är ingen robot, ingen känslokall, utan faktiskt en fantastisk varelse med både känslor och hjärta.
"Vi dör i våra ensamheter" -Leo Buscaglia.
Jag vill inte dö i min ensamhet. Jag vill kunna uttrycka mig fullt ut och berätta när jag mår dåligt, eller bra för den delen. Folk kallar mig ibland flummig, dramatisk eller känslosam. Men hey, sån är jag. Pappa tycker jag är en riktig djuping, mamma tycker jag har en konstnärssjäl, vad nu det betyder. Tilläggas skall, att de naturligtvis uppskattar denna egenskap hos mig. Det jag vill komma till, är att jag kommer med all sonnolikhet att fortsätta med att uttrycka mina känslor, på ett ärligt och fint sätt. Sen hur folk tar de, det är upp till dem. Men jag är född som en människa, varför skall jag inte vara en människa? En människa. Ingen robot. Eller någon som andra färväntar sig att jag ska vara. Att man håller vissa saker för sig själv, är jag helt införstådd med, men ett lysande exempel är när man frågar varann av ren artighet "hur e läget?", men man svarar det som blir enklast för att sedan fråga tillbaka på samma sätt. Men ingen vikt läggs vid hur man egentligen mår. Utan denna enkla fras hör bara vardagen till, så som man ska uppföra sig helt enkelt. Man ska bry sig, men absolut inte för mycket.
Att lyssna på varandra med hjärtat, är en slags kärleksförklaring. Sen när, fick vi så bråttom i våra hektiska liv, att vi inte har tid med att lyssna eller prata med varann?
Kan det vara så att livet blev för stort för denne personen? Att livet kvävde? Att ensamheten åt upp allt? Att alla mörka känslor vägde för mycket?
Detta gör ont i hela min kropp och själ. Det värker i mitt hjärta. Och kan inte låta bli att fälla en och annan tår.
Man har tusen frågetecken som bottnar i ett varför? Frågor som man förmodligen aldrig kommer få svar på.
Alla mina tankar och känslor går till dig. Vem du nu än var, så var du en fantastisk fin och alldeles underbar människa.
Du är aldrig ensam, alltid älskad.
I heard it throgh the grapewine!
I lördags mådde jag skit, jävla mensvärk. Hur fint väder som helst och jag kom iväg först vid halv 5. Låg inne och kved, och käkade piller med vetevärmaren som sällskap. Det är mycket man ska utstå som kvinna, and I fucking hate it. Smärta, hormörsvängningar, klydd och skit hade man ju gärna varit utan? Så jävla orättvist! Och vad fan har man för de? Mamma tycker man ska få ett saftigt bidrag som plåster på såren. Tyckte jag va en fantastiskt bra ide.
Hursomhelst, när jag började känna mig relativt bra för att åka iväg, gjorde jag de. Mötte upp lillasyster hos mina föräldrar och ja...började dricka lite vin. Fan va bra jag mådde då. Mådde plötsligt riktigt bra. Märkligt de dära.
Efter många om och men åkte vi till storasyster och inledde festen, spelade lite spel och fnittrade. När klockan närmade sig 12-slaget blev det strandbaden. Drygt, om jag ska sammanfatta den upplevelsen. På sb alltså. Sen vart det att gå hem och lägga sig. I min lilla ensamma hemgång(syrran ville stanna på sb) träffade jag på en del minst sagt intressanta människor. Jag möts av en tjej som storbölar och på rösten att dömma, var det panikgråt. Jag frågar vad i världen det är som försiggår. Hon berättar med sin panikgråt att killen hon gillar är inne på sb och inte svarar på varken sms eller telefonsamtal, och har inte gjort det under hela kvällen. Men att de skulle träffas på sb, så va de. Herregud, tänker jag. Jag trodde att någon dött. I min lilla vinpåverkade hjärna tyckte jag hon va löjlig och var inte sen med att påpeka det för henne. De dära vinet alltså. Ooops.
Glöm killen och gå hem och lägg dig, han är nog bara en tönt, hade han verkligen velat träffa dig hade han ju gjort det, allra minst svarat på dina sms och samtal iaf, jag gör nog dig bara en tjänst när jag säger att han inte vill ha dig.
Och sådär höll jag på. Som värsta Doctor Phil. Ja, alltså den vinpåverkade varianten av Doctor Phil. Doctor Nathalie. Shit alltså. Efter min lilla predikan, bröt hon ut i värsta skrikgråtet, ni vet så som små barn gör när de protesterar med gråt? Skrik blandat med gråt. Hemsk kombination.
Hennes kompis som för övrigt fått en söndergråten axel, viftade på sitt huvud och uppmanade mig med uppspärrade ögon, i tystnad att hålla käft. Nääee.
Ja maj gad, jag får väll tillägga att hon efter ett tag erkände att de känt varann i en vecka. Killen och hon som bölade alltså. En vecka!!???
Jag himlade med ögonen och gav upp. Nu ska jag sova iaf, lycka till med ditt liv, hej då.
Sen gick jag längs kullsbackavägen och kände mig så tacksam över att jag inte är sån. Fy fan. Ja nån gång i mina unga dar möjligvis, dock inte på den nivån, men ni fattar? Var finns självrespekten hos flickorna idag? Ska livet bli helt underbart av en skitkille? Neä, för det kan jag med egenbaserad fakta berätta för er, att det blir det verkligen inte! Och trots att man är ung och dum, finns där väll en pytteliten insikt om att man borde vända på klacken och bara....skita i det. Häng inte upp er på en massa onödigt skit. Speciellt inte på människor som inte bryr sig om er. Kalla dem skitmänniskor eller whatever. Men lägg inte energin där. Det är ungefär som att lägga energi på att studera bajs hela dagarna. Skiten ska bara ut, inte glos på, fattar ni?
I söndags mådde jag......fyfan. Riktigt jävla dålig va jag. Ni vet en fruktansvärt dålig bakfylla? När jag vaknade visste jag knappt var jag var eller varför. Törstig, huvudet bankade, illamåendet fick den lilla mat jag fick i mig, att åka hiss. Snabb hiss. Bakfylla deluxe. Jag gjorde ett kontrakt i huvet, om att inte dricka sprit på ett bra tag framöver, och jag skrev under det, det kan ni fethaja. Med tanke på att jag sov hos mina föräldrar, var det att vakna upp och vara 17 år igen. Mamma bankar på dörren och påpekar hur mycket klockan är, samt att man inte bara kan ligga inne en hel dag, när vädret är så förbannat fint. Och visst ska det dammsugas också? Bara för att få ytterligare störiga ljud. Gärna upp med rullgardinen också så att det fina sol-ljuset kan fräta sönder dina ögon. Jaja, när klockan var 20.30 kände jag mig mogen att köra hem. Köra!? Fattar inte hur jag vågade, nu när jag tänker efter.
Om det var värt det? Jag kan utan tvekan svara NEJ på den frågan, med tanke på att bakfyllan fick mig att må som ett döende lik. INGET är värt de. Men visst är det härligt de dära få timmarna när man känner sig sådär lätt och lycklig? Och en klar bonus var ju att jag fick vara tillsammans med mina fina systrar.
Hursomhelst, när jag började känna mig relativt bra för att åka iväg, gjorde jag de. Mötte upp lillasyster hos mina föräldrar och ja...började dricka lite vin. Fan va bra jag mådde då. Mådde plötsligt riktigt bra. Märkligt de dära.
Efter många om och men åkte vi till storasyster och inledde festen, spelade lite spel och fnittrade. När klockan närmade sig 12-slaget blev det strandbaden. Drygt, om jag ska sammanfatta den upplevelsen. På sb alltså. Sen vart det att gå hem och lägga sig. I min lilla ensamma hemgång(syrran ville stanna på sb) träffade jag på en del minst sagt intressanta människor. Jag möts av en tjej som storbölar och på rösten att dömma, var det panikgråt. Jag frågar vad i världen det är som försiggår. Hon berättar med sin panikgråt att killen hon gillar är inne på sb och inte svarar på varken sms eller telefonsamtal, och har inte gjort det under hela kvällen. Men att de skulle träffas på sb, så va de. Herregud, tänker jag. Jag trodde att någon dött. I min lilla vinpåverkade hjärna tyckte jag hon va löjlig och var inte sen med att påpeka det för henne. De dära vinet alltså. Ooops.
Glöm killen och gå hem och lägg dig, han är nog bara en tönt, hade han verkligen velat träffa dig hade han ju gjort det, allra minst svarat på dina sms och samtal iaf, jag gör nog dig bara en tjänst när jag säger att han inte vill ha dig.
Och sådär höll jag på. Som värsta Doctor Phil. Ja, alltså den vinpåverkade varianten av Doctor Phil. Doctor Nathalie. Shit alltså. Efter min lilla predikan, bröt hon ut i värsta skrikgråtet, ni vet så som små barn gör när de protesterar med gråt? Skrik blandat med gråt. Hemsk kombination.
Hennes kompis som för övrigt fått en söndergråten axel, viftade på sitt huvud och uppmanade mig med uppspärrade ögon, i tystnad att hålla käft. Nääee.
Ja maj gad, jag får väll tillägga att hon efter ett tag erkände att de känt varann i en vecka. Killen och hon som bölade alltså. En vecka!!???
Jag himlade med ögonen och gav upp. Nu ska jag sova iaf, lycka till med ditt liv, hej då.
Sen gick jag längs kullsbackavägen och kände mig så tacksam över att jag inte är sån. Fy fan. Ja nån gång i mina unga dar möjligvis, dock inte på den nivån, men ni fattar? Var finns självrespekten hos flickorna idag? Ska livet bli helt underbart av en skitkille? Neä, för det kan jag med egenbaserad fakta berätta för er, att det blir det verkligen inte! Och trots att man är ung och dum, finns där väll en pytteliten insikt om att man borde vända på klacken och bara....skita i det. Häng inte upp er på en massa onödigt skit. Speciellt inte på människor som inte bryr sig om er. Kalla dem skitmänniskor eller whatever. Men lägg inte energin där. Det är ungefär som att lägga energi på att studera bajs hela dagarna. Skiten ska bara ut, inte glos på, fattar ni?
I söndags mådde jag......fyfan. Riktigt jävla dålig va jag. Ni vet en fruktansvärt dålig bakfylla? När jag vaknade visste jag knappt var jag var eller varför. Törstig, huvudet bankade, illamåendet fick den lilla mat jag fick i mig, att åka hiss. Snabb hiss. Bakfylla deluxe. Jag gjorde ett kontrakt i huvet, om att inte dricka sprit på ett bra tag framöver, och jag skrev under det, det kan ni fethaja. Med tanke på att jag sov hos mina föräldrar, var det att vakna upp och vara 17 år igen. Mamma bankar på dörren och påpekar hur mycket klockan är, samt att man inte bara kan ligga inne en hel dag, när vädret är så förbannat fint. Och visst ska det dammsugas också? Bara för att få ytterligare störiga ljud. Gärna upp med rullgardinen också så att det fina sol-ljuset kan fräta sönder dina ögon. Jaja, när klockan var 20.30 kände jag mig mogen att köra hem. Köra!? Fattar inte hur jag vågade, nu när jag tänker efter.
Om det var värt det? Jag kan utan tvekan svara NEJ på den frågan, med tanke på att bakfyllan fick mig att må som ett döende lik. INGET är värt de. Men visst är det härligt de dära få timmarna när man känner sig sådär lätt och lycklig? Och en klar bonus var ju att jag fick vara tillsammans med mina fina systrar.
Lördag
Godmorron!
Har nyss vinkat av min andra hälft, som ska till sin pappa och hälsa på i Blekinge.
Och kommer inte hem förrän på måndag. Sova själv? Laga middag själv? Vad e de?
Jag är en riktig sucker för min livskamrat. På riktigt alltså. Min fina fina Älskling.
Vilken tur jag har.
Inflyttningsfest hos storasyster i skanör ikväll, ska bli trevligt faktiskt. Måste inom systemet
och handla litta dricka, så man inte blir torr i strupen. Hemska tanke.
Var riktigt taggad igår på att festa. Var mitt lyckligaste jag. Letade fram massa låtar på spotify som fullkomligt osade nostalgi. Sprang omkring i lägenheten och dansade nakendansen till diverse låtar.
J var inte svår på att hänga på. Det tyckte jag va kul.
Idag är jag inte lika taggad. Lingonveckan anlände i vanlig ordning idag, vet inte vad jag ska ha på mig, saknar min älskling, och har ont i magen. Typiskt va? Tror nog jag får sätta på en trevlig låt, dricka mitt kaffe, käka en ipren och tagga till igen.
Har nyss vinkat av min andra hälft, som ska till sin pappa och hälsa på i Blekinge.
Och kommer inte hem förrän på måndag. Sova själv? Laga middag själv? Vad e de?
Jag är en riktig sucker för min livskamrat. På riktigt alltså. Min fina fina Älskling.
Vilken tur jag har.
Inflyttningsfest hos storasyster i skanör ikväll, ska bli trevligt faktiskt. Måste inom systemet
och handla litta dricka, så man inte blir torr i strupen. Hemska tanke.
Var riktigt taggad igår på att festa. Var mitt lyckligaste jag. Letade fram massa låtar på spotify som fullkomligt osade nostalgi. Sprang omkring i lägenheten och dansade nakendansen till diverse låtar.
J var inte svår på att hänga på. Det tyckte jag va kul.
Idag är jag inte lika taggad. Lingonveckan anlände i vanlig ordning idag, vet inte vad jag ska ha på mig, saknar min älskling, och har ont i magen. Typiskt va? Tror nog jag får sätta på en trevlig låt, dricka mitt kaffe, käka en ipren och tagga till igen.
De e precis som de ska..
Tjena
Strax ska vi sticka iväg på påskmiddag hos J:s mamma. Trevlit.
Magen svider. Asså, vad är det för fel på mig??!
Blir snart galen.
Men men, denna dagen känns härlig hursomhelst.
Spotify spelar sköna låtar, solen skiner, och imorron är de fest.
Precis som de ska vara en fredag.
Strax ska vi sticka iväg på påskmiddag hos J:s mamma. Trevlit.
Magen svider. Asså, vad är det för fel på mig??!
Blir snart galen.
Men men, denna dagen känns härlig hursomhelst.
Spotify spelar sköna låtar, solen skiner, och imorron är de fest.
Precis som de ska vara en fredag.
Glad Påsk!!!
Så jävla grann.
Och neää, jag vet inte vad jag föreställer. Upp till var och en att tolka. Varsågoda.
Snart bär det av till jobb, och så ska man ställa upp på detta. Visa sig såhär offentligt.
Yadayada. Men jag bjuder på det.
Ha en fantastisk, trevlig och glad påsk!
Och neää, jag vet inte vad jag föreställer. Upp till var och en att tolka. Varsågoda.
Snart bär det av till jobb, och så ska man ställa upp på detta. Visa sig såhär offentligt.
Yadayada. Men jag bjuder på det.
Ha en fantastisk, trevlig och glad påsk!
Dags för den årliga fasan
Ve och fasa.
Efter att ha kikat runt på massa bikinis på nätet fick för mig att prova mina bikinisar. Mest för att känna in det lixom..Hm...
Väldigt vit och några kilon extra.
Behöver jag säga mer?
Efter att ha kikat runt på massa bikinis på nätet fick för mig att prova mina bikinisar. Mest för att känna in det lixom..Hm...
Väldigt vit och några kilon extra.
Behöver jag säga mer?
Shoes
Nu när våren kommit till oss, blir man ju fantastiskt sugen på att strutta omkring i massa färgglada kläder.
Tänkte jag skulle köpa ett par fina ballerina-skor. För en billig peng. Ballerina-skor i tyg, har man max en sommar, sedan är de helt misshandlade, därav det inte känns mödan värt att lägga någon större summa på. Men fina är dom och sköna. Skor är fantastiskt trevligt och man kan väl kanske säga att jag är något av en samlare. Vilket min stackars sambo får spader på ibland.
Så jag gick in på skopunktens hemsida. Billigt och bra.
Men asså...vad har hänt med skomodet?? Tänkte jag skulle hitta några sockersöta ballerina, men icke.
Är det jag som är efter eller vad är det frågan om?
Denna skon t.ex:
Asså, alla får ju ha på sig det de vill. Men den här skon är ju fullkompligt gräääääslig! Sjukhus-skon möter dagis-fröken-skon? I don't get it.
Eller denna:
Sneakers blandat med högklackat och så slänger vi in lite känga-känsla i den också, och lite(?) spännen.
Hm...Om detta är modet, så är jag verkligen inte med på det.
Jag tror bestämt jag får leta vidare...
Tänkte jag skulle köpa ett par fina ballerina-skor. För en billig peng. Ballerina-skor i tyg, har man max en sommar, sedan är de helt misshandlade, därav det inte känns mödan värt att lägga någon större summa på. Men fina är dom och sköna. Skor är fantastiskt trevligt och man kan väl kanske säga att jag är något av en samlare. Vilket min stackars sambo får spader på ibland.
Så jag gick in på skopunktens hemsida. Billigt och bra.
Men asså...vad har hänt med skomodet?? Tänkte jag skulle hitta några sockersöta ballerina, men icke.
Är det jag som är efter eller vad är det frågan om?
Denna skon t.ex:
Asså, alla får ju ha på sig det de vill. Men den här skon är ju fullkompligt gräääääslig! Sjukhus-skon möter dagis-fröken-skon? I don't get it.
Eller denna:
Sneakers blandat med högklackat och så slänger vi in lite känga-känsla i den också, och lite(?) spännen.
Hm...Om detta är modet, så är jag verkligen inte med på det.
Jag tror bestämt jag får leta vidare...
Att längta
Har ni någonsin känt en längtan?
En längtan som inte är saknad eller bara vilja. Utan ren och skär längtan.
Varje millimeter av ens kropp längtar.
Längtar.
Nu snackar jag inte om att längta efter en pizza på bakfyllan...
Längtan tycker jag är något vackert. Att längta får en att känna att man faktiskt lever och andas.
Att längta efter något, är att leva för något(eller någon för den delen).
Att längta är att känna frustration och lycka på samma gång. Kombinationen kan göra dig galen.
Längtan...
Sluta aldrig längta.
En längtan som inte är saknad eller bara vilja. Utan ren och skär längtan.
Varje millimeter av ens kropp längtar.
Längtar.
Nu snackar jag inte om att längta efter en pizza på bakfyllan...
Längtan tycker jag är något vackert. Att längta får en att känna att man faktiskt lever och andas.
Att längta efter något, är att leva för något(eller någon för den delen).
Att längta är att känna frustration och lycka på samma gång. Kombinationen kan göra dig galen.
Längtan...
Sluta aldrig längta.
Känn en doft..
Lovely.
För första gången i år, kände jag sommardoften utomhus.
Kan inte sätta fingret på vad det doftar exakt. Men det doftar sommar.
Så som det doftar på en tidig sommarmorgon.
För första gången i år, kände jag sommardoften utomhus.
Kan inte sätta fingret på vad det doftar exakt. Men det doftar sommar.
Så som det doftar på en tidig sommarmorgon.
Leva, älska, lära!
Nu är jag nedkrupen i sängen.
Vet ni?
Denna boken är den absolut bästa som finns. Jag skulle önska att alla människor i världen läste den.
Att lite(mer) ödmjukhet infann sig hos alla. För den behövs. Ödmjukhet har idag tyvärr blivit sällsynt.
Boken heter Leva, älska, lära och är skriven av Leo Buscaglia.
Leva, älska, lära. Smaka på orden...
För visst är det de som livet går ut på? Allt går ut på det.
Jag fullkomligt älskar boken av hela mitt hjärta.
Vet ni?
Denna boken är den absolut bästa som finns. Jag skulle önska att alla människor i världen läste den.
Att lite(mer) ödmjukhet infann sig hos alla. För den behövs. Ödmjukhet har idag tyvärr blivit sällsynt.
Boken heter Leva, älska, lära och är skriven av Leo Buscaglia.
Leva, älska, lära. Smaka på orden...
För visst är det de som livet går ut på? Allt går ut på det.
Jag fullkomligt älskar boken av hela mitt hjärta.
påsktjej?
Idag har jag fått massor av saker gjorda.
Jag har städat lite, har pluggat och gjort färdigt massor, lånat om lite böcker, konstruerat färdigt min outfit för imorron på jobb, utklädnaden ni vet?
Dock vet jag inte riktigt vad jag föreställer, men jag tror det är min tolkning av den moderna påskkärringen. Det finns EN anledning till att jag gör detta med ett tillgjort leende på läpparna, och det är barnen. För barnens skull alltså. Dom tycker de är fantastiskt roligt. I bästa fall skrattar de åt en och tycker man ser festlig ut, men i värsta fall börjar de gråta, blir rädda och springer iväg och gömmer sig bakom mammas ben. Skräcken lyser i deras ögon. Hemska tanke.
Jag kommer antagligen få frågor imorron om vad jag föreställer.
-Vauu eeej duuuee?
-En påskkärring.
-Neeeeeäääh, so sejjjr änte dom uuuud!
-Jo, men jag är en alldeles speciell och magisk påskkärring. Påskkärringarnas drottning. Eller näe, påskkärringarnas påskkärring. Påsktjej?
-Eh? oooookej.
Ja, påskkärringar ser så jädrans tråkiga ut, bättre att köra eget race. Vem vill se ut som Krösa-Maja lixom?
Som jag nämnt, har jag fått ett massa gjort idag. Känns bra. Känns befriande på nåt underligt sätt. Har varit så förbannat duktig att jag glömt bort att duscha, borsta tänderna och de dära. Sån är jag, allt eller inget. Kör jag, så kör jag jävlar i det. Kör jag inte, så kör jag... absolut inget. Vet inte riktigt vad jag ville komma fram till med detta, men ja.
Nu har jag duschat och så, så nu ska jag försöka få tag på min syster och handla nåt att äta ikväll. Känner mig oerhört sugen på avocado och kikärter.
Jag har städat lite, har pluggat och gjort färdigt massor, lånat om lite böcker, konstruerat färdigt min outfit för imorron på jobb, utklädnaden ni vet?
Dock vet jag inte riktigt vad jag föreställer, men jag tror det är min tolkning av den moderna påskkärringen. Det finns EN anledning till att jag gör detta med ett tillgjort leende på läpparna, och det är barnen. För barnens skull alltså. Dom tycker de är fantastiskt roligt. I bästa fall skrattar de åt en och tycker man ser festlig ut, men i värsta fall börjar de gråta, blir rädda och springer iväg och gömmer sig bakom mammas ben. Skräcken lyser i deras ögon. Hemska tanke.
Jag kommer antagligen få frågor imorron om vad jag föreställer.
-Vauu eeej duuuee?
-En påskkärring.
-Neeeeeäääh, so sejjjr änte dom uuuud!
-Jo, men jag är en alldeles speciell och magisk påskkärring. Påskkärringarnas drottning. Eller näe, påskkärringarnas påskkärring. Påsktjej?
-Eh? oooookej.
Ja, påskkärringar ser så jädrans tråkiga ut, bättre att köra eget race. Vem vill se ut som Krösa-Maja lixom?
Som jag nämnt, har jag fått ett massa gjort idag. Känns bra. Känns befriande på nåt underligt sätt. Har varit så förbannat duktig att jag glömt bort att duscha, borsta tänderna och de dära. Sån är jag, allt eller inget. Kör jag, så kör jag jävlar i det. Kör jag inte, så kör jag... absolut inget. Vet inte riktigt vad jag ville komma fram till med detta, men ja.
Nu har jag duschat och så, så nu ska jag försöka få tag på min syster och handla nåt att äta ikväll. Känner mig oerhört sugen på avocado och kikärter.
Nu reder vi ut detta
Hörrni!
Jag måste klargöra en sak en gång för alla! Innan jag får spader...
X antal kompisar, X antal kunder, X antal okända människor påpekar min ring och frågar med ett leende på läpparna. Vilket har börjat irritera mig.
Frågan är givetvis om jag är förlovad. Svaret på den frågan är NEJ.(men skulle vilja)
Följdfrågan är, "Varför har du den då på vänstern?"
JO, för att mitt högra finger är FÖR TJOCKT, och ringer passar inte där! Cappisch!?
Anledningen till denna lilla utsaga är att kassörskan frågade mig idag när jag handlade. Men jag tror hon fattade.
Kvinnor brukar göra de. Men sucken och det lite "synd-om-dig"-blicken efter avslöjandet var ju såklart ett faktum. Ringen har jag fått på min 18års-dag och jag bär den alltid. Inget annat. Fan, ska man inte få ha en förlovningsliknande ring nu på vänsterfingret, utan att folk tror en massa?.... Visserligen är den bra att ha i situationer då man behöver bli räddad, om ni förstår vad jag menar?
Okej, så nu har vi rett ut detta! No more qustions.
Jag måste klargöra en sak en gång för alla! Innan jag får spader...
X antal kompisar, X antal kunder, X antal okända människor påpekar min ring och frågar med ett leende på läpparna. Vilket har börjat irritera mig.
Frågan är givetvis om jag är förlovad. Svaret på den frågan är NEJ.(men skulle vilja)
Följdfrågan är, "Varför har du den då på vänstern?"
JO, för att mitt högra finger är FÖR TJOCKT, och ringer passar inte där! Cappisch!?
Anledningen till denna lilla utsaga är att kassörskan frågade mig idag när jag handlade. Men jag tror hon fattade.
Kvinnor brukar göra de. Men sucken och det lite "synd-om-dig"-blicken efter avslöjandet var ju såklart ett faktum. Ringen har jag fått på min 18års-dag och jag bär den alltid. Inget annat. Fan, ska man inte få ha en förlovningsliknande ring nu på vänsterfingret, utan att folk tror en massa?.... Visserligen är den bra att ha i situationer då man behöver bli räddad, om ni förstår vad jag menar?
Okej, så nu har vi rett ut detta! No more qustions.
Annoying.
Jag behöver solen. Jag känner verkligen det idag. När solen kikar fram blir min jag fylld med energi och en massa spratt i kroppen. Idag är det som bortblåst. Just för att solen vägrar visa sig, tror jag.
Vet inte vad det är med mig, men känner mig allmänt svag i kroppen och lite småirriterad.
Kaffet är slut och jag orkar inte sätta på nytt. Irriterande. Min syster svarar inte på mitt sms. Irriterande. Internet hänger sig då och då. Irriterande. Magen kniper FORTFARANDE. Jävligt irriterande. Provade min utklädnad till imorron. Irriterande. Molande huvudvärk. Irriterande. Måste plugga. Irriterande. Rachael Ray på tv. Irriterande.
Måste ha vaknat på fel sida idag.
Vet inte vad det är med mig, men känner mig allmänt svag i kroppen och lite småirriterad.
Kaffet är slut och jag orkar inte sätta på nytt. Irriterande. Min syster svarar inte på mitt sms. Irriterande. Internet hänger sig då och då. Irriterande. Magen kniper FORTFARANDE. Jävligt irriterande. Provade min utklädnad till imorron. Irriterande. Molande huvudvärk. Irriterande. Måste plugga. Irriterande. Rachael Ray på tv. Irriterande.
Måste ha vaknat på fel sida idag.
Sunny
Ännu en solig dag! Helt underbart.
Idag skulle jag egentligen jobba, men de ringde och meddelade att fallet inte var så. Hade visst blivit dubbelbokat eller något. Aja.
Tycker faktiskt det är ganska trevligt att jobba, nu när jag inte jobbar så ofta.
Frågan är vad jag ska kunna hitta på nu? Det lutar åt att köra ner en sväng till mina föräldrar och sola i deras trädgård, leka med Ceasar, dricka kaffe och snacka lite.
Denna dagen kan bara inte tillbringas inomhus. Skulle egentligen behöva plugga....men det tror jag inte!
Tar vi imorron =)
Kommentar från kund på jobb igår:
"Det är så himla tomt här utan dig,brukar leta efter dig. Ditt leende brukar lysa upp hela butiken, om inget annat gör du mig väldigt glad"
Fatta hur röd jag blev i huvudet, när han sa detta. Men glad blev jag! Väldigt trevligt att få höra sånt.
Nu behöver jag kaffe, känner jag.
Idag skulle jag egentligen jobba, men de ringde och meddelade att fallet inte var så. Hade visst blivit dubbelbokat eller något. Aja.
Tycker faktiskt det är ganska trevligt att jobba, nu när jag inte jobbar så ofta.
Frågan är vad jag ska kunna hitta på nu? Det lutar åt att köra ner en sväng till mina föräldrar och sola i deras trädgård, leka med Ceasar, dricka kaffe och snacka lite.
Denna dagen kan bara inte tillbringas inomhus. Skulle egentligen behöva plugga....men det tror jag inte!
Tar vi imorron =)
Kommentar från kund på jobb igår:
"Det är så himla tomt här utan dig,brukar leta efter dig. Ditt leende brukar lysa upp hela butiken, om inget annat gör du mig väldigt glad"
Fatta hur röd jag blev i huvudet, när han sa detta. Men glad blev jag! Väldigt trevligt att få höra sånt.
Nu behöver jag kaffe, känner jag.
Jobba
Magen fortsätter att krångla, kniper och svider =( och inte fan hjälper activia.
Som så många andra reklamer, ljuger även acitivias reklam. Damn you.
Jag är iofs inte förvånad. Har aldrig haft ont i magen så innan. Ska försöka dra ner på kaffet och dricka shakes, så får vi se.
Upptäcker till min fasa att min I.d-foundation är slut! Gah! Fick smeta på mig den vanliga istället.
Fick en mindre finn-explosion i ansiktet för ett tag sen och började använda i.d, och vips! Efter tre dagars användning, va dom jävlarna borta. Gone! Sen blir det himla snygg finish av i.d också. Måste ha en ny! Kostar skjortan bara, men det är det utan tvekan värt. Håller minst ett halvår.
Nu ska jag strax sticka till jobb. Börjar klockan 13.00 och slutar 19.30.
Men bara för att klockan blir halv 8, betyder inte det att man får gå. Yadayada.
Dagen i ära, får en färgglad blomma smycka mitt hår idag.
Det är ju vååååår!
Som så många andra reklamer, ljuger även acitivias reklam. Damn you.
Jag är iofs inte förvånad. Har aldrig haft ont i magen så innan. Ska försöka dra ner på kaffet och dricka shakes, så får vi se.
Upptäcker till min fasa att min I.d-foundation är slut! Gah! Fick smeta på mig den vanliga istället.
Fick en mindre finn-explosion i ansiktet för ett tag sen och började använda i.d, och vips! Efter tre dagars användning, va dom jävlarna borta. Gone! Sen blir det himla snygg finish av i.d också. Måste ha en ny! Kostar skjortan bara, men det är det utan tvekan värt. Håller minst ett halvår.
Nu ska jag strax sticka till jobb. Börjar klockan 13.00 och slutar 19.30.
Men bara för att klockan blir halv 8, betyder inte det att man får gå. Yadayada.
Dagen i ära, får en färgglad blomma smycka mitt hår idag.
Det är ju vååååår!
Hej början-på-veckan!
Hej soliga Måndag!
Någonting säger mig att denna veckan blir bra. Väderprognosen ser lovande ut för veckans väder och det är helt fantastiskt om ni frågar mig.
Som min pappa sa, "alla är slitna nuförtiden, vi har varit för mycket i mörker och kyla, nu behövs det värme och ljus för att vakna igen". Och det märks verkligen att folk börjar vakna till liv. I vintras sprang folk lite sått irriterade omkring med armarna om sig och skyndade in till värmen. Nu strosar folk omkring utomhus och njuter med ett leende. Solbrillorna är på, en och annan glass i handen, barnen skrattar och struttar glatt omkring, fåglarna sjunger, och atmosfären är allmänt harmonisk. Så fort solen kommer skyndar man sig ut för att få sin dos, helt enkelt.
Igår va vi på kalas hos mina föräldrar, Josephine har ju fyllt 18. Stor flicka nu. Time flies.
Trevligt att kunna släpa med sig henne ut och dricka ett glas vin i solen på någon trevlig uteservering.
Myste med systerbarnen, chitchatta med mormor, pratade runt med mina kära familjemedlemmar och käkade god mat. Trevligt.
Jag vill fan aldrig bli gammal. Asså jag menar gammal-gammal. Typ 80 år liksom. Tänk att reducera synen och hörseln med 80%. Mormor försöker verkligen. Men det blir inte alltid rätt. Jag skulle förklara för henne att jag hade ont i magen, därav att jag tog en samarin. I hennes öron blev det "Jag ska operera magen". Fick en lektion som heter duga i hur man ska göra. Gamla husmorsknep och sånt tjaffs. Herregud. Tror ni jag fick tillbringa kvällen till att försäkra henne om att så var verkligen inte fallet. På henne lät det som att jag vara nära döden och oron i hennes ögon syntes genom att de spärrades upp till 2 tallrikar. Gamlingar väldigt införstådda i alla sjukdomar i världen. Det är liksom sjukdomar och väder som är högst upp på intresse-listan. Sen från ingenstans fick hon för sig att hennes gräddbullar va borta. "Konstet, mijna graddbuullar är botta, dej ej nåået skumt". Jag försäkrade henne om att de inte var med, imed att vi hämtat henne och hon inte hade de med sig. Men nej, gräddbullar skulle vatt med. Sen var scarfsen borta. Men den hitta vi igen, eller ja, JAG hittade den igen. När den väl var hittad efter många om och men, och jag frågade var hon la den, ifall den skulle försvinna igen alltså. Då visste hon inte och gjorde klart för oss att hon sket i det. Jaajaaa....Hon är en go och fantastisk dam, men gammal och lite förvirrad.
För min del, när jag blir gammal och grå; hörapparat it is+ de största glasögonen med tjockaste glaset, så att jag iaf kan SE någorlunda.
Idag blir det jobb, även imorron. Hade helt glömt bort att jag tog på mig de dagarna. Men någonting kändes underligt igår när jag skulle lägga mig. Precis som att man glömt nåt lixom. Javisst, det hade jag ju gjort också.
Puh. Tänkt om jag inte tittat efter i lilla kalendern. Där stod det klart och tydligt på måndagens kolumn: "Jobba"
Så då blir det så. Lite extra pengar? Jatack.
Så nu, lite kaffe och frukost, sen duschen.
Ha en trevlig Måndag!
Någonting säger mig att denna veckan blir bra. Väderprognosen ser lovande ut för veckans väder och det är helt fantastiskt om ni frågar mig.
Som min pappa sa, "alla är slitna nuförtiden, vi har varit för mycket i mörker och kyla, nu behövs det värme och ljus för att vakna igen". Och det märks verkligen att folk börjar vakna till liv. I vintras sprang folk lite sått irriterade omkring med armarna om sig och skyndade in till värmen. Nu strosar folk omkring utomhus och njuter med ett leende. Solbrillorna är på, en och annan glass i handen, barnen skrattar och struttar glatt omkring, fåglarna sjunger, och atmosfären är allmänt harmonisk. Så fort solen kommer skyndar man sig ut för att få sin dos, helt enkelt.
Igår va vi på kalas hos mina föräldrar, Josephine har ju fyllt 18. Stor flicka nu. Time flies.
Trevligt att kunna släpa med sig henne ut och dricka ett glas vin i solen på någon trevlig uteservering.
Myste med systerbarnen, chitchatta med mormor, pratade runt med mina kära familjemedlemmar och käkade god mat. Trevligt.
Jag vill fan aldrig bli gammal. Asså jag menar gammal-gammal. Typ 80 år liksom. Tänk att reducera synen och hörseln med 80%. Mormor försöker verkligen. Men det blir inte alltid rätt. Jag skulle förklara för henne att jag hade ont i magen, därav att jag tog en samarin. I hennes öron blev det "Jag ska operera magen". Fick en lektion som heter duga i hur man ska göra. Gamla husmorsknep och sånt tjaffs. Herregud. Tror ni jag fick tillbringa kvällen till att försäkra henne om att så var verkligen inte fallet. På henne lät det som att jag vara nära döden och oron i hennes ögon syntes genom att de spärrades upp till 2 tallrikar. Gamlingar väldigt införstådda i alla sjukdomar i världen. Det är liksom sjukdomar och väder som är högst upp på intresse-listan. Sen från ingenstans fick hon för sig att hennes gräddbullar va borta. "Konstet, mijna graddbuullar är botta, dej ej nåået skumt". Jag försäkrade henne om att de inte var med, imed att vi hämtat henne och hon inte hade de med sig. Men nej, gräddbullar skulle vatt med. Sen var scarfsen borta. Men den hitta vi igen, eller ja, JAG hittade den igen. När den väl var hittad efter många om och men, och jag frågade var hon la den, ifall den skulle försvinna igen alltså. Då visste hon inte och gjorde klart för oss att hon sket i det. Jaajaaa....Hon är en go och fantastisk dam, men gammal och lite förvirrad.
För min del, när jag blir gammal och grå; hörapparat it is+ de största glasögonen med tjockaste glaset, så att jag iaf kan SE någorlunda.
Idag blir det jobb, även imorron. Hade helt glömt bort att jag tog på mig de dagarna. Men någonting kändes underligt igår när jag skulle lägga mig. Precis som att man glömt nåt lixom. Javisst, det hade jag ju gjort också.
Puh. Tänkt om jag inte tittat efter i lilla kalendern. Där stod det klart och tydligt på måndagens kolumn: "Jobba"
Så då blir det så. Lite extra pengar? Jatack.
Så nu, lite kaffe och frukost, sen duschen.
Ha en trevlig Måndag!
Fjortisen inom mig
Godmorron.
Ett glas Treo har slinkit ned och jag börjar vakna till liv.
Det märkliga är att jag drack typ 1 glas vin , 1 öl och en cider, och blir bakfull?
Vad är det frågan om? Måste vara att jag börjar bli gammal och inte håller vanan kontinuerligt vid liv.
På tal om att känna sig gammal, igår kände jag mig verkligen gammal. Om jag skall summera samtalsämnena igår, inkluderade de; barn, hur trevliga parmiddagar kan vara, jobb och studier. Hm?
Inte för att jag har något som helst emot att prata om detta, tvärtom. Det kan vara ganska så mysigt. Men, vart tog de galna fyllorna vägen? Då man dansade hela natten lång till glada medryckande låtar, där man sjunger med tills rösten skär sig. Man snackar om saker som inte på något sätt är relevanta, löser lite världsproblem och äääääälskar alla människor runtom sig. Eller när man springer på dass 3 och 3, och skvallrar, pudrar näsan och berättar hemlisar.
Fan...
Jag saknar dom fyllorna ibland. Igår var nog ett sådant tillfällle. Den lilla fjortisen inom mig vaknade till liv men dog rätt snabbt igen, när jag tänkte på vilken rejäl bakfylla det skulle bli....Tack, men näee-Tack.
Men är de galna fyllorna verkligen över? De galna. Inget igår var galet. Både jag själv och de andra har nog faktiskt blivit vuxna. Eller? Är det såhär det är, när man inser att man börjar faktiskt bli vuxen? Det var absolut en trevlig kväll, men ni förstår vart jag vill komma?
Man kanske behöver en riktigt galen fylla då och då, för att "laddas ur", och bara balla ur på sitt egna galna sätt, för att sedan komma tillbaka i balans?
Uttrycket: "Leva livet", har jag aldrig riktigt förstått mig på, men just idag gör jag det av någon konstig anledning. Leva livet, gör vi ju hela livet. Men de där stunderna då ingenting kommer åt dig, du svävar fram på molnen och känner dig så lätt och lycklig. Det är kanske att leva. Leva livet. Om så, bara för en stund.
Kimmie och jag igår
Ett glas Treo har slinkit ned och jag börjar vakna till liv.
Det märkliga är att jag drack typ 1 glas vin , 1 öl och en cider, och blir bakfull?
Vad är det frågan om? Måste vara att jag börjar bli gammal och inte håller vanan kontinuerligt vid liv.
På tal om att känna sig gammal, igår kände jag mig verkligen gammal. Om jag skall summera samtalsämnena igår, inkluderade de; barn, hur trevliga parmiddagar kan vara, jobb och studier. Hm?
Inte för att jag har något som helst emot att prata om detta, tvärtom. Det kan vara ganska så mysigt. Men, vart tog de galna fyllorna vägen? Då man dansade hela natten lång till glada medryckande låtar, där man sjunger med tills rösten skär sig. Man snackar om saker som inte på något sätt är relevanta, löser lite världsproblem och äääääälskar alla människor runtom sig. Eller när man springer på dass 3 och 3, och skvallrar, pudrar näsan och berättar hemlisar.
Fan...
Jag saknar dom fyllorna ibland. Igår var nog ett sådant tillfällle. Den lilla fjortisen inom mig vaknade till liv men dog rätt snabbt igen, när jag tänkte på vilken rejäl bakfylla det skulle bli....Tack, men näee-Tack.
Men är de galna fyllorna verkligen över? De galna. Inget igår var galet. Både jag själv och de andra har nog faktiskt blivit vuxna. Eller? Är det såhär det är, när man inser att man börjar faktiskt bli vuxen? Det var absolut en trevlig kväll, men ni förstår vart jag vill komma?
Man kanske behöver en riktigt galen fylla då och då, för att "laddas ur", och bara balla ur på sitt egna galna sätt, för att sedan komma tillbaka i balans?
Uttrycket: "Leva livet", har jag aldrig riktigt förstått mig på, men just idag gör jag det av någon konstig anledning. Leva livet, gör vi ju hela livet. Men de där stunderna då ingenting kommer åt dig, du svävar fram på molnen och känner dig så lätt och lycklig. Det är kanske att leva. Leva livet. Om så, bara för en stund.
Kimmie och jag igår
Mot jobb!
Nu var det dags att åka och jobba lite!
Outfiten för ikväll är färdigkonstruerad så jag kan få ett litet försprång sen iaf. Känns lugnande.
Det dryga med att jobba till stägning är alla eftersläntare till kunder...ja speciellt om man då har bråttom att få komma iväg.
Får väll jaga på lite.
Min stackars mage mår inte så bra idag =/ Kniper till och svider i den+ att den är uppblåst...
Det är ju extra kul när man ska få på sig ett tajt fordral...och lite sprit på de...bra kombo de dära.
Förresten!
Fick svaret på min hemtenta, VG!!!! Rakt igenom =) Känns oerhört skönt! Är så nöjd och lättad.
Bra början på helgen! Det lönar sig att jobba hårt, faktiskt.
Nu ska jag ta min skruttibangbang och köra mot jobb!
Ha en trevlig lördag!
Outfiten för ikväll är färdigkonstruerad så jag kan få ett litet försprång sen iaf. Känns lugnande.
Det dryga med att jobba till stägning är alla eftersläntare till kunder...ja speciellt om man då har bråttom att få komma iväg.
Får väll jaga på lite.
Min stackars mage mår inte så bra idag =/ Kniper till och svider i den+ att den är uppblåst...
Det är ju extra kul när man ska få på sig ett tajt fordral...och lite sprit på de...bra kombo de dära.
Förresten!
Fick svaret på min hemtenta, VG!!!! Rakt igenom =) Känns oerhört skönt! Är så nöjd och lättad.
Bra början på helgen! Det lönar sig att jobba hårt, faktiskt.
Nu ska jag ta min skruttibangbang och köra mot jobb!
Ha en trevlig lördag!
Mot jobb!
Nu var det dags att åka och jobba lite!
Outfiten för ikväll är färdigkonstruerad så jag kan få ett litet försprång sen iaf. Känns lugnande.
Det dryga med att jobba till stägning är alla eftersläntare till kunder...ja speciellt om man då har bråttom att få komma iväg.
Får väll jaga på lite.
Min stackars mage mår inte så bra idag =/ Kniper till och svider i den+ att den är uppblåst...
Det är ju extra kul när man ska få på sig ett tajt fordral...och lite sprit på de...bra kombo de dära.
Förresten!
Fick svaret på min hemtenta, VG!!!! Rakt igenom =) Känns oerhört skönt! Är så nöjd och lättad.
Bra början på helgen! Det lönar sig att jobba hårt, faktiskt.
Nu ska jag ta min skruttibangbang och köra mot jobb!
Ha en trevlig lördag!
Outfiten för ikväll är färdigkonstruerad så jag kan få ett litet försprång sen iaf. Känns lugnande.
Det dryga med att jobba till stägning är alla eftersläntare till kunder...ja speciellt om man då har bråttom att få komma iväg.
Får väll jaga på lite.
Min stackars mage mår inte så bra idag =/ Kniper till och svider i den+ att den är uppblåst...
Det är ju extra kul när man ska få på sig ett tajt fordral...och lite sprit på de...bra kombo de dära.
Förresten!
Fick svaret på min hemtenta, VG!!!! Rakt igenom =) Känns oerhört skönt! Är så nöjd och lättad.
Bra början på helgen! Det lönar sig att jobba hårt, faktiskt.
Nu ska jag ta min skruttibangbang och köra mot jobb!
Ha en trevlig lördag!
Lördags-solen, var är du?
Det var ju världens härligaste igår, varför inte idag??
Igår käkade jag och J lite lunch i stan med varsin öl. Najs. Solen sken på oss och livet kändes plötsligt så lätt.
Vädret och mitt humör igår fick mig till att köpa denna fina klänning:
Kvällens outfit är räddad.
När jag kom hem fick jag en plötslig längtan efter somriga sockersöta klänningar, och letade fram en klänning jag beställt från Nelly, men aldrig använt. Den är svår att hitta tillfälle för. Men ack så söt den är. Dessutom hittade jag den på rean för 69:-. Taget.
Hittade även lite smått och gott till min utklädnad.
Hur slutresultatet blir återstår att se...Kan ju inte avslöja för mycket.
Sneakapeak.
Igår käkade jag och J lite lunch i stan med varsin öl. Najs. Solen sken på oss och livet kändes plötsligt så lätt.
Vädret och mitt humör igår fick mig till att köpa denna fina klänning:
Kvällens outfit är räddad.
När jag kom hem fick jag en plötslig längtan efter somriga sockersöta klänningar, och letade fram en klänning jag beställt från Nelly, men aldrig använt. Den är svår att hitta tillfälle för. Men ack så söt den är. Dessutom hittade jag den på rean för 69:-. Taget.
Hittade även lite smått och gott till min utklädnad.
Hur slutresultatet blir återstår att se...Kan ju inte avslöja för mycket.
Sneakapeak.
Fredag är här
NU, frukost.
En bra dag börjar ju med en god frukost?
De vita kleggiga på skinkan är pepparrotsvisp...de har blivit lite av ett måste.
SNART, stan.
Den tråkiga dimman är försvunnen, och solen tog över. Hej sol, hej vår! Att våren snart är här innebär att sommaren är nära, och att sommaren är nära betyder lycka!
Fredag är här och jag är glad och pigg!
Imorron ska jag jobba, sedan ska vi på fest. Hoppas att det blir fint väder imorron, det skulle göra det hela snäppet trevligare. Med tanke på att jag jobbar till stängning imorron och inte är hemma förrän 19.00, så blir det snabba ryck in i duschen, för att sedan byta om och fixa sig. Fan, jag gillar inte de. Jag är inte typen som blir klar på en kvart lixom. Gärna 2 timmar. Med ett(?) glas vin och några cigg emellan. Summan av kardemumman: Jag måste ha min outfit och allt de dära tjaffset färdigplanerat. Annars kommer en sur och stressad Nathalie göra entre, det vill vi ju inte. Tro mig...
De där med festkläder e fan svårt asså. Speciellt nu när det är varmt men ändå inte. Kan man ha klänning utan strumpbyxor? Näee...Kan man ha högklackade skor? Jo...om man är beredd att frysa röven av sig.
Hm...tål att grubblas över ett tag till...
En bra dag börjar ju med en god frukost?
De vita kleggiga på skinkan är pepparrotsvisp...de har blivit lite av ett måste.
SNART, stan.
Den tråkiga dimman är försvunnen, och solen tog över. Hej sol, hej vår! Att våren snart är här innebär att sommaren är nära, och att sommaren är nära betyder lycka!
Fredag är här och jag är glad och pigg!
Imorron ska jag jobba, sedan ska vi på fest. Hoppas att det blir fint väder imorron, det skulle göra det hela snäppet trevligare. Med tanke på att jag jobbar till stängning imorron och inte är hemma förrän 19.00, så blir det snabba ryck in i duschen, för att sedan byta om och fixa sig. Fan, jag gillar inte de. Jag är inte typen som blir klar på en kvart lixom. Gärna 2 timmar. Med ett(?) glas vin och några cigg emellan. Summan av kardemumman: Jag måste ha min outfit och allt de dära tjaffset färdigplanerat. Annars kommer en sur och stressad Nathalie göra entre, det vill vi ju inte. Tro mig...
De där med festkläder e fan svårt asså. Speciellt nu när det är varmt men ändå inte. Kan man ha klänning utan strumpbyxor? Näee...Kan man ha högklackade skor? Jo...om man är beredd att frysa röven av sig.
Hm...tål att grubblas över ett tag till...
Nu är det dags för ett nytt...
Dags för ett nytt inlägg känner jag. Fan, att det alltid ska komma massa grejer emellan.
Ni vet hur de e...Äsch, "jag ska bara och jag ska bara", sen vips, har det gått en massa dagar och bloggen kommer längst ner på att-göra-listan eller rentav blir den bortglömd.
Måste bli bättre på de här. Göra de till en vana. Blogga är ju trevligt. Har haft så mycket roliga saker att skriva om, nu när jag tänker efter, men då blir det alldeles för långdraget, och dessutom skall saker och ting hållas färska, om ni frågar mig.
Så...what's fresh?
Jo, idag var jag uppe med tuppen, närmare bestämt 06:55. Hör inte till vanligheterna hörrni. Men så blev det.
Så strax skall jag kliva in i duschen och göra mig klar för att bocka av lite att-göra-grejer idag.
Först; stan, handla en ny anisiktskräm. En av allla mina måsten. Jag frågade mamma vad hon använde för ansiktskräm, vet ni vad hon svarade? INGEN. Jag blev chockad. Ansiktskräm måste man ha. Jag hade fått panik. Gå runt och vara helt stram och torr i ansiktet...Näee!. Brukar vara ute i god tid när jag märker att burken börjar ta slut, men nu är den helt totalt SLUT. Igår fick jag dra med fingret runt och runt och smeta ut på väl valda ställen. Idag känns det stramt. Näe, ny ansiktskräm it is. Ni förstår mitt beroende va?
Sedan skall jag fixa en grej till som jag har något ångest över...utklädnad! Herregud alltså. Med tanke på att jag inte jobbar sådär speciellt ofta nuförtiden, haffade jag åt mig de tider som erbjöds nu till påsken. Lite extra cash är ju absolut aldrig fel lixom. Då inser jag att jag skall jobba på den dagen då det råder obligatorisk utklädnad på jobb. Crap. Vafan ska jag klä ut mig till? Får lalla runt på stan och försöka hitta nåt lämpligt. Alltså, detta med utklädnad är en kul grej, verkligen. Men att utföra sitt jobb, vara proffessionell och samtidigt springa runt som en eventuell kyckling, är inte den bästa kombon i mitt huvud. Ja, jag låter tråkig. Men hey, skulle ni vilja sitta på ert jobb och få blickar av leenden som säger "Stackars dig" för att sedan läggas till med ett litet hånflin. Nej, tror inte det. Fast, det ska väll gå bra och lite kul ska det väl bli, det får jag erkänna.
Jo! Ni vet fransförlängningen jag gjorde? Gör inte de! Ja, inte där jag gjorde det iaf. Fransarna höll sig fina en vecka, sedan trillade de av konstant. Till slut gick jag runt med 2 jättelånga fransar på vardera öga. Såg inte klok ut. Så vad gör jag då? Jo, jag framkallar en avtrillning. Näe, hörrni, inget jag rekommenderar. Med tanke på att hon som gjorde det, lovade att de skulle sitta "snyggt" i 3 veckor. Hmpf..Yada yada...
Detta påminner mig om att en ny mascara också skall inhandlas...
Sen har jag fått godkänt i alla moment i delkurserna!!!! Wiiiiee! Känns hur skönt som helst. Jag som trodde att jag inte fattat ett skit, hade tydligen fattat helt rätt. Tänk så orolig man kan vara ibland för ingenting? Bara den stora hemtentan jag väntar betyg på nu....nervöst. Kommer utskickat under dagen. Under dagen??? När är det lixom? Jag är otålig!! Jag hoppas verkligen att den är godkänd. Av alla moment, lade jag ner mest tid på denna och kände mig faktiskt nöjd.
Fan...ingen mjölk hemma, kaffet är svart och smakar rävgift.
Bläää.
Nu, en dusch! Idag är frillan så jäkla trevlig assså...
Ni vet hur de e...Äsch, "jag ska bara och jag ska bara", sen vips, har det gått en massa dagar och bloggen kommer längst ner på att-göra-listan eller rentav blir den bortglömd.
Måste bli bättre på de här. Göra de till en vana. Blogga är ju trevligt. Har haft så mycket roliga saker att skriva om, nu när jag tänker efter, men då blir det alldeles för långdraget, och dessutom skall saker och ting hållas färska, om ni frågar mig.
Så...what's fresh?
Jo, idag var jag uppe med tuppen, närmare bestämt 06:55. Hör inte till vanligheterna hörrni. Men så blev det.
Så strax skall jag kliva in i duschen och göra mig klar för att bocka av lite att-göra-grejer idag.
Först; stan, handla en ny anisiktskräm. En av allla mina måsten. Jag frågade mamma vad hon använde för ansiktskräm, vet ni vad hon svarade? INGEN. Jag blev chockad. Ansiktskräm måste man ha. Jag hade fått panik. Gå runt och vara helt stram och torr i ansiktet...Näee!. Brukar vara ute i god tid när jag märker att burken börjar ta slut, men nu är den helt totalt SLUT. Igår fick jag dra med fingret runt och runt och smeta ut på väl valda ställen. Idag känns det stramt. Näe, ny ansiktskräm it is. Ni förstår mitt beroende va?
Sedan skall jag fixa en grej till som jag har något ångest över...utklädnad! Herregud alltså. Med tanke på att jag inte jobbar sådär speciellt ofta nuförtiden, haffade jag åt mig de tider som erbjöds nu till påsken. Lite extra cash är ju absolut aldrig fel lixom. Då inser jag att jag skall jobba på den dagen då det råder obligatorisk utklädnad på jobb. Crap. Vafan ska jag klä ut mig till? Får lalla runt på stan och försöka hitta nåt lämpligt. Alltså, detta med utklädnad är en kul grej, verkligen. Men att utföra sitt jobb, vara proffessionell och samtidigt springa runt som en eventuell kyckling, är inte den bästa kombon i mitt huvud. Ja, jag låter tråkig. Men hey, skulle ni vilja sitta på ert jobb och få blickar av leenden som säger "Stackars dig" för att sedan läggas till med ett litet hånflin. Nej, tror inte det. Fast, det ska väll gå bra och lite kul ska det väl bli, det får jag erkänna.
Jo! Ni vet fransförlängningen jag gjorde? Gör inte de! Ja, inte där jag gjorde det iaf. Fransarna höll sig fina en vecka, sedan trillade de av konstant. Till slut gick jag runt med 2 jättelånga fransar på vardera öga. Såg inte klok ut. Så vad gör jag då? Jo, jag framkallar en avtrillning. Näe, hörrni, inget jag rekommenderar. Med tanke på att hon som gjorde det, lovade att de skulle sitta "snyggt" i 3 veckor. Hmpf..Yada yada...
Detta påminner mig om att en ny mascara också skall inhandlas...
Sen har jag fått godkänt i alla moment i delkurserna!!!! Wiiiiee! Känns hur skönt som helst. Jag som trodde att jag inte fattat ett skit, hade tydligen fattat helt rätt. Tänk så orolig man kan vara ibland för ingenting? Bara den stora hemtentan jag väntar betyg på nu....nervöst. Kommer utskickat under dagen. Under dagen??? När är det lixom? Jag är otålig!! Jag hoppas verkligen att den är godkänd. Av alla moment, lade jag ner mest tid på denna och kände mig faktiskt nöjd.
Fan...ingen mjölk hemma, kaffet är svart och smakar rävgift.
Bläää.
Nu, en dusch! Idag är frillan så jäkla trevlig assså...
Helgens agenda
Helgens agenda är fullproppad.
Idag ska jag träffa kära Mia i stan, ska bli fantastiskt trevligt!
Ikväll ska jag plugga lite på gamla högskoleprov, ska nämligen göra högskoleprovet imorron. Maj gaaaaad.
Hur ska det gå? Har inte lagt så mycket tankar åt det, för det har känts så avlägset. Men nu är dagen snart här.
Hatar prov. Men det går säkert bra. Blir lite avskräckt, med tanke på att det ska ta hela dagen. Min hjärna kommer explodera.
Efter högskoleprovet blir det att åka hem och fixa till sig, sedan marsch mot Linda. Blir en liten fest, med mina arbetskamrater. Ska bli hur kul som helst!
Söndag, ja, då är det planerat att må allmänt dåligt och tycka synd om mig själv :) Lika bra att planera in det i förhand. Eller hur?
Idag ska jag träffa kära Mia i stan, ska bli fantastiskt trevligt!
Ikväll ska jag plugga lite på gamla högskoleprov, ska nämligen göra högskoleprovet imorron. Maj gaaaaad.
Hur ska det gå? Har inte lagt så mycket tankar åt det, för det har känts så avlägset. Men nu är dagen snart här.
Hatar prov. Men det går säkert bra. Blir lite avskräckt, med tanke på att det ska ta hela dagen. Min hjärna kommer explodera.
Efter högskoleprovet blir det att åka hem och fixa till sig, sedan marsch mot Linda. Blir en liten fest, med mina arbetskamrater. Ska bli hur kul som helst!
Söndag, ja, då är det planerat att må allmänt dåligt och tycka synd om mig själv :) Lika bra att planera in det i förhand. Eller hur?
